Hälsningar från London

Nu har jag då bestämt mig för att slå mig ner i lugn och ro och skriva ett inlägg här hur mitt liv flytter fram.
Jag åkte ju som ni alla vet till kos och gick bartenderskolan med Emmisen direkt efter skolan. Efter det har jag inte tagit det lugnt en sekund, först drog jag omkring till både Övertorneå och boden två gånger på två månader.
Bla, Bla, Blöa. ointressant... det intressanta kommer här.

Jag och Lone fick för oss att vi skulle åka till London och söka jobb, och av blev det.
Vi bokade flygbiljetter, boende i en vecka på ett hostel, och packade våra väskor och drog.
Till ett helvete, må jag säga... nä nu överdriver jag. Men det var då ett helvete dem första veckorna.

Direkt vi kom hit så började vi i panik söka jobb, boende, andra människor här osv. Det har varit rena rama berg och dalbanan.
Vi har gått från "nä ska vi åka hem" till helt överlyckliga över att det ändå kanske kommer funka här. Det var ett riktigt helvete här dem tre första veckorna, ett riktigt jäkla helvete. Vi var jätte borta, visste inte vad vi gjorde och bara tog en dag i taget.

Kan säga att hitta ett jobb i london är lite annorlunda från Sverige... tror jag, har ju aldrig sökt jobb i Sverige.
Vi gick in i affärer och barer och frågade om dem sökte personal, vi har skickat över Internet till flera ställen, och jag lyckas hinna med att vara på 5 - 6 arbetsintervjuer här i London nu.
Haha och vi har stöt på allt från,
Litet skitit café "har du erfarenhet att använda den här kaffemaskinen... nähä nä men då kommer det här nog inte funka"
Till..
Fancy bar " Erfarenhet va? nä sånt behövs inte, vi lär dig allt"

Vi kunde bli uppringda samma sekund vi skickat CV:et till som och bli frågad om vi kunde komma på direkten till att behöva vänta dagar. Snacka om att allt har varit upp och ner.
Men man blev riktigt modfälld när man inte fick något samtal tillbaka att men fått jobbet.

Måste säga att dessa arbetsintervjuer också har varit speciella alltihop, första intervjuerna var värsta maffia baren... eller ja men det var en bar för rika snubbar. Så jag satt där och intervjuades av två maffiabossar, jag lovar dem såg exakt ut som det.
Från maffia gick det sen till en intervju där vi bokstavligen hade lekar för att se vem som skulle få jobbet. (Då var det flera samtidigt som var på intervju... eller lekstund?)

Ja osv.. ni orkar nog inte läsa allt jag varit med om dessa tre veckor, för det har hänt så jäkla mycket.

I Varje fall så slog ödet in när jag var nära på att ge upp, Lone hade fått ett jobb(Vilket hon var tvungen att sluta eftersom det rent av var mobbing på jobbet) ... tillbaka till det jag berättade, ödet slog in, jag och Linnea(en tjej vi träffat här i london) var ute på stan för att lämna ut ännu mer Cv:en, Vi stod där förvirrade med kartan när en kostymklädd kille kommer fram och frågar om vi behöver hjälp.. Vi som var allmänt förvirrade sa bara "No we dont now were we going, we are just looking for job" Och jo visst nog kommer han med förslaget att komma in och söka jobb på hotellet han jobbar på, vi följer efter ännu mer förvirrade och tänker väll både "ååkej? det här händer inte"
Men vi sökte jobbet där, och tro det eller ej, vi fick jobbet, både två. Självklart efter en jobbintervju.

Shit! sorry det här blir jäkligt långt, men för er som är intresserade så.

Jag kommer alltså få en utbildning på hotellet till receptionist, jag kommer få betalt för en utbildning som egentligen kostar att ta. Det är ett svin stort hotell, dem hade ... vet inte hur många våningar, men dem har ca. 700 hotellrum.

Så här snackar vi om ödet tjejer. Jag vill fortfarande inte tro att det är sant, det är så sjukt.

Sen har jag även ett Part time jobb på en bar som bartender på helgerna. så jag kommer jobba dygnet runt nästan. Men jobbet som bartender är så härligt att det ändå är som att vara ute och festa eller nått.

Nog fär att jag nu har vant mig vid London, och jag har fattat att vi inte behöver gå på sån speed som ju gjorde i början, men än är det inte slut.

Nu ska jag bege mig in i djungeln av NI-nummer, bank konto, stabilt boende, kontrakt. osv.

Men jag fick min första Lön från baren igår, så jag och Lone tog och firade genom att sätta exakt allt åt sidan och bara äta, strossa omkring, se film och ta det lugnt.

oj hoppas ni orkade med det här inlägget, men det har hänt så mycket att det känns som att vi varit här 3 månader och inte bara 3 veckor. Så nu blir jag nog kvar här i London i Två år nu om allt går bra.

Hoppas ni alla har det bra. Jag ska försöka börja skriva in lite här någon gång när jag har tid, Och jag lovar då ska jag se till att det också blir ett litet blogginlägg, och inte en bok ;-)

/Kero